funderar mycket på hur enormt lyckligt lottad jag är. Förvisso kan jag nog inte räknas in i den delen av befolkningen som är särdeles pekuniärt rik. Men jag tycker att jag är omgiven av fantastiska människor som är så varma och härliga att ha att göra med. Den godhet jag har mött från nära och kära har betytt och betyder så mycket. Det är nog det som bär mig fram genom livet. Varje möte har en stor betydelse. När jag tänker på de vänner som jag har blir jag varm i hjärtat.
Vänskap är definitivt något som jag vill vårda ömt. I princip alla människor skulle kunna bli en vän. Vänskap går dock oftast i vågor. Det är stundtals något av en balansgång. Vänskapen innehåller en slags särskild balans som inte går att sätta ord på riktigt utan innehåller någon form av outtalat kontrakt. Man kan bli vän med människor i alla åldrar. Samtidigt finns det någonting i vänskap som kräver någon form av gemensam ram. Om jag funderar över de vänner jag har, finns det för det mesta någon form av gemensam nämnare i dessa, någon form av yttre faktor som en gång gjorde att man blev vänner.
En blogg för reflektion kring livet och dess innehåll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar