torsdag 20 september 2012

göra färdigt = inre tilfredställelse, många ofärdiga projekt= stress

Så var det så länge sedan som några rader skrevs här. Funderar på att ändra lite karaktär på bloggen så att det blir lite mer av vardagliga funderingar som ändå handlar om och speglar det liv man lever.
  Har precis suttit och rättat glosförhör. Funderar i samband med detta på att det verkligen spelar stor roll att man avslutar det man håller på med. Det ger en skön känsla inombords att veta att man är färdig med någonting som man har haft hängande över sig.
  Tror att det är ofta som vi i vårt samhälle missar detta med vikten av att göra färdigt det vi håller på med. Tvärtom blir vi ofta uppmanade att hålla flera bollar i luften samtidigt. Simultankapacitet hyllas som någonting som man skall sträva efter. Jag tycker att det finns ett egenvärde i att istället göra färdigt det som man håller på med ända tills dess att det är klart. Enligt min mening handlar det om att öva sig i koncentration som varar mer än bara tre minuter som exempelvis radion förväntar sig att vi klarar av att lyssna i taget. Vi har vant oss vid ett samhälle där allt skall avbrytas och fortsättas på inom en tidsram som ytterst faktiskt skapar en hel del stress.
 Nåväl det var några  tankar  innan nattens vila skall träda in.