lördag 18 april 2015

Det känsliga mötet mellan yttrandefrihet och religionsfrihet

Solen strömmar in genom mina fönster. Det är en helt fantastisk dag och det enda man kan göra är att längta ut. Men innan det skall jag dela med mig av några lördagstankar. Läste i morgonens tidning om Lars Villks och hur han har fått betala ett mycket högt pris för sitt medvetna användande av yttrandefriheten i Sverige.  Han är ju kan man inte komma ifrån en människa som går sina egna vägar. Han har självmant valt att måla, rita på ett sätt som har provocerat.  I detta fall har det provocerat muslimer.  Det kan man tycka är djupt onödigt. Men det tar ändå inte ifrån honom hans rättighet att göra det.
Det som gör att det upprör så många människor är att det sker i skärningpunkten mellan två mänskliga rättigheter. I det här fallet har den skärningpunkten kostat en hel del människor det viktigaste var och en av har: Livet. Det sker mellan rättigheten att uttrycka det man vill och tänker och någon annans rätt att utöva och tro enligt den religion, respektive person har.  Det är här det blir så knivigt eftersom det blir en fråga om vilken lag som väger tyngst: Yttrandefrihetslagen eller religionsfriheten? Det borde rimligen vara i Sverige i alla fall, yttrandefrihetslagen eftersom det är en grundlagen. I de fallen som detta är ett problem så blir det möjligen en fråga om det är hets som folkgrupp.
Det är också en fråga om huruvida den som inte är, i det här fallet, muslim skall behöva ta hänsyn till den för muslimer viktiga påbud att man inte får avbilda profeten Mohammed. Enligt min mening bör yttrandefrihetslagen gå över detta för en religion påbud.  
Men kan man då ställa sig frågan var gränsen går för ansvaret för reaktionen på  ett konstverk går. Är det konstnären/skribenten som har ansvaret eller är det den som tar emot budskapet som bär ansvaret. Det finns givetvis ett ansvar för den som skriver att inte skriva eller göra något som innebär att man kränker någon i bemärkelsen att det blir hets mot folkgrupp eller att man förtalar en människa eller en grupp.  Det är givetvis inte acceptabelt och har aldrig varit det.
Enligt min mening finns det dock också ett ansvar som mottagare av en bild eller text att man också måste ta sin del av kommunikationen Det är jag som mottagare som måste avgöra om jag kan stå ut med det här och undvika att se det eller förhålla mig till det på något sätt som då igen, inte innebär en kränkning av den andre människans rättigheter.  
Emellertid vet jag av egen erfarenhet som kristen i vårt land också lära sig att stå ut med att det förekommer kritik mot den tro som jag står för. Både från det ena och det andra hållet. Som kristen är jag van både från skolan och övriga samhället att förlöjligas och ifrågasättas. Det blev inte mindre så när jag gick över till den katolska kyrkan i mitten av nittiotalet. Den kritik, som inte alls alltid,  är obefogad är ju stundtals lite arbetsam att bemöta och förhålla sig till. Ändå är det just det som jag som troende hela tiden måste göra. Det kan påverka min tro och förhållningssättet till den tro jag har men då är det något som jag som enskild människa har att ta ställning i förhållande till den Gud som jag tror på. Skulle nu min tro vara så svag att den inte håller för det då må det vara hänt och då får man förhålla sig till det.. Men det ger mig inte rätt att mordhota eller förfölja den som har uttryckt kritiken, vilket man indirekt säger när man lägger skulden  på hoten mot Lars Villks för hans rondellhundar  som varje troende själv måste ta ställning till.
När man skuldbelägger Lars Villks för hans rondellhund gör man offret för en kriminell handling skyldig. Det är inte rimligt även om slutsatsen är lätt att dra eftersom andra människor fick betala med sitt liv för att Villks har ett dödshot mot sig.
Vi måste värna om yttrandefriheten det som drabbar med de här artiklarna är att man som skribent tänker tre gånger innan man skriver. Vågar jag skriva detta? Vilka konsekvenser får det om man skriver detta? Kan det drabba de mina? Redan i det faktum att man behöver tänka dessa tankar innebär att vi har ett klimat där yttrandefriheten har naggats i kanterna.


Med dessa ord  
En trevlig och härlig dag i solen till er alla!


/Karin

Artiklar som den här reflektionen hänvisar till: