Så är den då äntligen här. Den underbara lördagsmorgonen. Det är en morgon som sticker ut för sin ton av enkel men ändå guldkant. Det är tyst i huset och solen lyser. Frukosten står dukad och man vet att en hel dag ligger framför ens fötter som ingen annan bestämmer över.
Man kan använda sina vakna och aktiva timmar åt det man faktiskt själv vill och har lust med. Det är en ynnest som gör en lycklig. Det finns inga krav utifrån, bortsett från vad familjen behöver och så. Men det är inte samma tyngd för det mesta, även om även jag kan erkänna att jag inte alltid njuter när jag lagar middag utan inspiration. Det är en dag då jag äger min egen tid. Härligt!
Den lyckan blir dock inte lika tydlig de veckor som man har varit ledig tidigare. Nej lördagens lycka är bara all de veckor då den vanliga vardagslunken ligger runt omkring och förgyller lördagen. Personligen är jag en god vän av vardagen då det ju är i den som själva livet händer. Det att få vara med och göra sin del av att samhället fungerar tycker jag är en sympatisk tanke.
Lika viktig som vardagen är för lördagen är lördagen för vardagen. Utan denna skulle det helt enkelt inte vara uthärdligt att gå till jobbet varje morgon. Det är i rytmen av att vi gör båda som livet får balans och harmoni. Vi arbetar och vilar, arbete - vila.
Generellt i vårt samhälle är vilan så föraktad men den är en absolut nödvändig del av verkligheten som vi har en möjlighet att ha. Vi lever i ett samhälle där ARBETE är den stora normen. Det har skruvat upp tempot i samhället till närmast omänskliga nivåer och jag tycker att det är vår gemensamma uppgift att skruva ner takten och öka tiden för medmänsklighet, vila och inte minst långsamt tänkta tankar som har fått mogna under en längre tid.
Ha en fantastisk underbart lugn och fridsam lördag!