Tittar man närmare hur simultankapacitet egentligen fungerar så är det faktiskt så att till syvende och sist kan man ändå inte göra mer än sak i taget. Det som man däremot kan göra är att ha många projekt gående. Det är ju givetvis rimligt att inte lägga sig på sofflocket medan potatisgratängen står i ugnen, utan då gör man en eller flera av dessa grejer som också behövs göras.
Resultatet av att leva på detta sätt brukar sluta med att man har många pågående projekt som löper samtidigt. Det betyder dock inte bara att man gör flera praktiska saker rent konkret samtidigt utan vad som är utmaningen, är att man samtidigt har många oavslutade projekt i hjärnan. Varje påbörjat projekt i hjärnan tar plats, tid och energi både intellektuellt och känslomässigt. Kanske lägger man inte ner en stor mängd med känslomässig energi i tvätten, städandet eller vad man nu gör, men en liten del tar den ändå även av känslan. Det som tar mycket tid är dock att ha många saker på stand by i huvudet.
Ett sätt att minska stress har i alla fall för mig varit att se till att fullfölja de projekt jag har och se till att de blir helt avslutade. Fördelen med detta är dels att man får den obetalbara känslan att vara färdig med någonting. Den tillfredsställelse det är att kunna bocka av något på sin lilla lista, oavsett om den är fysisk, elektronisk eller mental, är värd mycket. Dels är det en fördel att göra färdigt därför att färdiga saker försvinner delvis ur huvudet. Det blir inte något som står och tar plats i det man håller på med. Därmed ger man sig själv rum och faktiskt en större inre balans.
Nåväl lite reflektioner från mig mitt i livet men med ett visst lugn.
/Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar