Det att gå igenom den ensamhet som jag upplevde igår gav förvånande nog en styrka och mer kraft idag. Det är en seger varje gång man tar sig igenom en sådan tid med egen kraft. Som att man lägger något till sin erfarenhet. Kanske kan det även göra att en viss ödmjukhet inför livet och dess olika törnar kan ta vid.
En känsla av att ingå i en gemenskap och att det finns ett hopp trots allt. Den är livsviktigt. Tänk om man bara kunde komma ihåg det, de dagarna som är så där nattsvarta.
En blogg för reflektion kring livet och dess innehåll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar